Bygga om eller nytt

Att bygga om ett hus eller bygga ett nytt hus är spännande! Genom att tidigt fundera på hur huset kan bli energieffektivt har du goda möjligheter att minska dess framtida energibehov. En energieffektiv lösning kan ibland vara lite dyrare vid investeringstillfället men lönar sig ofta i längden.

Energismarta renoveringar

Renovera eller byt ut dina gamla fönster
Tilläggsisolera vinden upp till 40-50 cm isolertjocklek
Passivhus kostar 10 % mer att bygga än ”vanliga” hus men det sparar du in redan på några år

5 tips för att bygga ett energieffektivt hus

Funderar du på att bygga ett nytt hus? Passa på att göra huset energismart!

Placera huset i ett soligt och vindskyddat läge.
Läget kan påverka husets värmebehov med ungefär 20-30 procent.
Små fönsterytor är att föredra ur värmesynpunkt jämfört med stora. Försök särskilt välja små fönster mot norr.
Bra där! Fönster släpper ut mer värme än väggar. Välj även energieffektiva fönster, det vill säga fönster med lågt U-värde. De är lite dyrare men det tjänar du snart in i och med mindre energibehov och bättre komfor.
Installera solavskärmning! Till exempel takutsprång, markiser, skyddsglas på fönsterrutorna eller plantera träd som skuggar..
Toppen! Solavskärmningen kommer minska kylbehovet sommartid.
Be din husleverantör, arkitekt eller energikonsult om en energikalkyl för att få en bild av vilken energianvändning huset beräknas få.
Be dem samtidigt komma med förslag på alternativ för en lägre energianvändning. Husets klimatskal, lufttäthet och isolering av tekniska installationer är exempel på faktorer som har stor inverkan på energianvändningen. Genom att multiplicera husets beräknade energianvändning med ett genomsnittligt energipris kan du uppskatta hur mycket pengar uppvärmningen av huset kommer kosta.
Välj ett energieffektivt uppvärmningssystem.
Bra! Detta tjänar du på i längden. Läs mer om detta under avsnittet Uppvärmning.

Glöm inte att ett energismart hus har en lägre driftkostnad än ett energislukande hus!

Vad vill du läsa mer om?

Bygga nytt hus

När du bygger nytt hus har du stora chanser att påverka husets framtida energianvändning.

I planeringsskedet är det dock lätt att glömma bort framtida driftskostnader och bara titta på vad investeringskostnaderna blir. Uppvärmning blir en stor post i de framtida utgifterna. För att minska kostnaderna och miljöbelastningen kan du överväga möjligheten att välja bättre energiprestanda på huset än vad som är standard hos leverantörer. I Boverkets byggregler anges vilken energianvändning ett nybyggt hus som mest får ha. Det är minimikrav, vilket inte är detsamma som den ekonomiskt mest optimala lösningen. Läs mer om Boverkets byggregler på Boverkets hemsida.

 

Behöver du hjälp?

På Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, finns många tips och råd till dig som ska bygga nytt. 

Passivhus och lågenergihus

Ett passivhus eller lågenergihus är ett energismart hus med lägre uppvärmningsbehov än ett vanligt hus. Huset är byggt så att värmeförlusterna minimeras, vilket innebär att klimatskalet är lufttätt och välisolerat, och att värmen från människor, elektriska apparater och instrålande sol tas tillvara. Ventilationssystemet återvinner ofta värmen ur ventilationsluften och bidrar till ett behagligt inomhusklimat. Det behövs en eller flera mindre värmekällor för att producera tappvarmvatten och extra värmetillskott under vintern. Värmekällan kan vara ett batteri som kopplas till ventilationsaggregatet, fjärrvärme, pellets, solpaneler, värmepump eller elvärme.

Normalt kostar det cirka 10 procent mer att bygga passivhus än ett konventionellt hus, beroende av materialval. Detta tjänas ofta in på några år tack vare den låga energitillförseln.

Det finns två olika beräkningsmodeller för passivhus, en svensk och en internationell. De svenska kriterierna har utvecklats av en expertgrupp utsedd av Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) och de internationella kriterierna har utvecklats av Passiv Haus Institut.

Bygga om eller renovera

I det här avsnittet kan du läsa om att bygga om, tilläggsisolera och renovera eller byta fönster.

En större renovering eller ombyggnad kräver en hel del planering. Precis som vid nybyggnation lönar det sig ofta att tänka långsiktigt och kanske välja en lite högre investeringskostnad för att få en lite lägre driftkostnad i framtiden. Utgångspunkten vid ändring av befintlig byggnad är den samma som kraven på energihushållning vid nybyggnad. Kraven behöver dock anpassas till ombyggnationens omfattning, byggnadens specifika förutsättningar samt varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt plan- och bygglagen. Faktorer som kan vägas in är exempelvis kulturhistoriska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. För att veta vad som gäller för den byggnad du ska renovera eller bygga om kan du ta kontakt med en bygglovshandläggare på din kommun.

När du ska renovera ditt hus är det ett mycket bra tillfälle att se över isoleringen och om möjligt tilläggsisolera.

Fundera på om det kan vara intressant att byta uppvärmningssystem i samband med att du bygger om. Tänk på att se över hur fastighetens energibehov kan bli så lågt som möjligt innan du väljer uppvärmningsalternativ. Här kan du läsa mer om att byta uppvärmningssystem.

Här kan du läsa mer om vad du bör tänka på vid renovering av ditt fritidshus.

Informationscentrum för hållbart byggande finns många tips och råd till dig som ska bygga om eller renovera.

Att tänka på vad gäller byggnad och klimatskal

• Undvik köldbryggor i byggkonstruktionen
• Isolera alla värmerör för att minska värmeförluster
• Isolera ventilationskanaler i kalla utrymmen för att öka verkningsgraden vid värmeåtervinning.

Tilläggsisolering

I äldre hus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna genom klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Det som brukar vara mest lönsamt att tilläggsisolera är vinden. Är fönstren av en äldre modell kan det vara läge att ersätta en av rutorna med ett energieffektivt glas alternativt sätta dit ett ytterligare glas eller byta ut dem. Att tilläggsisolera väggarna, eller fasaden, innebär ofta stora kostnader men kan löna sig om den ändå behöver renoveras. Om husgrunden ska omdräneras kan källarväggen isoleras i samband med det. Står huset på platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant.

Det finns en rad olika isolermaterial att välja mellan; sten- och glasull, olika kvaliteter av cellplaster samt flera olika naturfiberbaserade material. De olika materialen har olika egenskaper och måste därför användas på rätt sätt för att fungera bra och för att undvika skador på huset.

Om ditt hus har självdrag är det viktigt att se till att luftomsättningen inte försämras vid tilläggsisolering. I och med att luftläckaget in i byggnaden minskar efter tilläggsisolering kan det behöva säkerställas att frisk luft kommer in i huset på andra sätt. Det kan exempelvis göras genom att låta otätheter vara kvar i övre kanten av fönsterbågen, sätta in springventiler i fönsterbågens eller fönsterkarmens övre del eller installera särskilda tilluftsventiler högt upp på väggarna i några rum i byggnaden. I vissa fall kan det finnas behov att installera elstyrda fläktsystem.

I Energimyndighetens broschyr Att tilläggsisolera hus kan du läsa mer om tilläggsisolering.

Tilläggsisolera vinden

Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt. Framförallt brukar det vara lönsamt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det brukar vara kostnadseffektivt att tilläggsisolera upp till ca 40-50 cm total isolertjocklek. Det är viktigt att vinden är rätt ventilerad och att det finns ett tätskikt som hindrar fuktig luft att ta sig upp på vinden. Detta för att minska risken för kondens och mögel. Efter tilläggsisoleringen blir luften på vinden kallare och får sämre förmåga att ”ta till” sig fukt.

Om den gamla isoleringen består av kutterspån som är torr och frisk kan den ligga kvar under den nya isoleringen. Det går att isolera med lösull eller skivor av isolering. Om man använder lösull går det lätt att sprida ut isoleringen och det är lättare att få in isoleringen i vinklar och vrår. Vid tilläggsisolering på vinden är det viktigt att se till att vinden är rätt ventilerad även efter åtgärden. Var särskilt noggrann så att inte öppningarna vid takfoten täpps igen. Det är mycket viktigt att fuktig inomhusluft inte kan komma upp på vinden via exempelvis vindslucka, eldosor, infällda lampor och vid rörgenomföringar genom vindsbjälklaget. Om fuktig luft kommer upp på vinden kan den kondensera på kalla takytor och på sikt orsaka mögelskador.

I äldre hus är tilläggsisolering av vindsbjälklag ofta en lönsam åtgärd. I tabellen visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på ca 125 m2. För noggrannare beräkningar finns program på flera av isoleringsföretagens hemsidor.

Ungefärlig besparing vid tilläggsisolering av vind, kWh/år. Antal cm avser nya tjockleken (befintlig + ny isolering).
Bef. Isolering 15 cm 20 cm 25 cm 35 cm 45 cm
5 cm 5 000 5 900 6 500 7 200 7 500
10 cm 1 600 2 400 2 800 3 800 4 300
15 cm 900 1 400 2 600 2 800

 

Tilläggsisolera fasad och väggar

Tilläggsisolering av väggar kan vara lönsamt i samband med andra åtgärder, såsom renovering av fasaden. Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70-talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare. Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan innebära höga kostnader. Det kan vara ett bra tillfälle att tilläggsisolera samtidigt som fasaden renoveras. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.

Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och det blir mindre värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag. I vissa fall, exempelvis i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där fasaden inte får ändras, kan isoleringen göras inifrån. Att göra det kräver dock stor noggrannhet och grundlig planering. Om det görs på fel sätt kan det uppstå fukt- och mögelproblem.

Tilläggsisolera grunden

Tilläggsisolering av grunden kan vara lönsamt om det görs i samband med andra åtgärder, såsom omdränering av husgrunden. Utvändig isolering av källarväggen gör väggen varmare och torrare och minskar risken för fuktproblem. För hus med så kallad platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant, detta kan exempelvis göras genom att cellplastskivor läggs horisontellt under markytan.

Renovera eller byt fönster

En stor del av värmeförlusterna i ett hus sker genom husets fönster och dörrar. Med rätt fönster håller du nere energianvändningen och får ett bra inomhusklimat. Ett nytt energieffektivt fönster släpper bara igenom en tredjedel av den värme som ett äldre tvåglasfönster gör. Dessutom minskar kallraset (det drag som bildas då varm inomhusluft kyls av vid en kall fönsterruta och sjunker) vilket ger ett behagligare inomhusklimat med mindre drag. En annan fördel är att buller utifrån dämpas.

Tabellen nedan visar några exempel på U-värden för olika typer av fönster.

Fönstertyp U- värde Värmeförlust/år *
Tvåglasfönster, standard 2,4 – 2,6 Ca 3 400 kWh
Treglasfönster, standard 1,8 – 2,1 Ca 2 600 kWh
Nytt energifönster Ca 1,0 Ca 1 600 kWh

*Beräknat för ett hus i Stockholmstrakten med en total fönsteryta på 15 kvm.

Byt till nya fönster

Om dina fönster är i dåligt skick är det ett bra alternativ att helt byta ut dem mot nya energieffektiva fönster. För att veta hur energieffektivt ett fönster är tar du reda på fönstrets U-värde. U-värdet anger hur mycket värme som transporteras genom fönstret och mäts i W/m2, °C. Ju lägre U-värde desto bättre. Ett nytt energisnålt fönster har ett U-värde på cirka 0,8 – 1,0. Tänk på att titta på U-värdet för hela fönstret och inte bara för själva glasrutan. En del fönster är energimärkta, ta gärna hjälp av märkningen för att jämföra olika fönster. Energimärkning för fönster är dock frivillig och saknas därför ibland, då är U-värdet en bra utgångspunkt.

EQ Fönsters hemsida kan du räkna ut hur mycket energi du kan spara om du byter till nya energieffektiva fönster.

Renovera eller energieffektivisera befintliga fönster

Om dina befintliga tvåglasfönster, både karm och båge, är i bra skick finns det flera sätt att minska värmeförlusterna utan att byta ut hela fönstret:

  • Ersätt en av de befintliga glasrutorna med energiglas. Att ersätta den inre rutan ger störst energibesparing.
  • Ersätt den inre glasrutan med en ny dubbel isolerruta. Isolerrutan sätts i innerbågen och har ett mellanliggande skikt av gas. För att kunna göra detta måste fönsterbågarna tas loss och glaset tas ur. I bågarna fräses nya spår för den tjockare isolerrutan, detta görs av en glasmästare.
  • Ersätt befintlig båge med en fast isolerruta med energiglas.
  • Sätt in en tredje ruta på insidan av innerbågen, det kan göras med fönstret på plats.

 

Vilken metod som passar bäst beror på vilken konstruktion fönstren har, rådgör alltid med en glasmästare om vad som passar bäst för ditt fönster och om fönstret klarar den ökade tyngden. Passa på att kontrollera att fönstrets tätningslister är i bra skick och rätt placerade i samband med renoveringen.

Läs mer om fönsterrenovering i Energimyndighetens broschyr Fönsterrenovering med energiglas.

Min husguide

Min husguide är en kostnadsfri tjänst där du kan läsa om mer än 50 energismarta renoveringsåtgärder som kan minska dina kostnader och miljöpåverkan samtidigt som inomhusmiljön och komforten blir bättre.

Åtgärderna är indelade i tre kategorier för att matcha dina renoveringsbehov: underhåll, enklare åtgärder och större åtgärder. Utöver konkreta åtgärdsförslag finns en sida med allmänna råd där du bland annat kan läsa om ekonomi, bidrag och krav på utförande.

Gå gärna in på Min husguide och se vilka åtgärder som passar ditt hus.