Nära-nollenergibyggnader

Enligt ett EU-direktiv ska alla byggnader som byggs från och med 2020 vara nära-nollenergibyggnader. Hur begreppet nära-nollenergibyggnader ska definieras är nu under utredning.

Byggnaders energianvändning och koldioxidutsläpp ska minska enligt de klimat- och miljömål som EU har ställt. I EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ställs krav på att alla nya byggnader år 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader. Varje EU-land har fått i uppdrag att ta fram en definition på vad som menas med en nära-nollenergibyggnad i respektive land. I direktivet anger man också att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader senast 31 december 2020 i alla medlemsstater. Offentlig verksamhet ska föregå med gott exempel och ska därför ha uppfyllt målet senast 2018.

Boverket har fått i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten ta fram en definition av vad som menas med nära-nollenergibyggnader. Boverket föreslår i sitt förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader att energiprestandan för en byggnad i Stockholm (klimatzon III) får uppgå till högst:

  • 55 kWh/m2, år för flerbostadshus
  • 65 kWh/m2, år för flerbostadshus då lägenheterna är högst 35 m2
  • 50 kWh/m2, år för lokaler
  • 80 kWh/m2, år för småhus

Energiprestandans systemgräns definieras av Boverket som levererad (köpt) energi och innefattar då den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsdrift. I syfte att stödja användningen av förnybara energikällor föreslås att fritt flödande energi som kan tas tillvara på plats eller i närheten inte ingår i energiprestandakravet. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, vatten och mark. 

Senast uppdaterad: 2016-05-10