Var kommer energin ifrån?

Vilken energikälla vi än använder så påverkas miljön, oavsett om energin kommer från en lagrad källa eller en förnybar källa. Lagrade energikällor är olja, kol, naturgas och uran. Dessa energikällor finns i begränsad mängd eftersom de inte nybildas, eller behöver flera miljoner år för att nybildas. Olja, kol och naturgas är också vad vi kallar fossila bränslen. Förnybara energikällor är sådana som använder vatten, vind, sol eller biobränsle för att skapa energi. Förnybara energikällor nybildas hela tiden och kan inte ta slut.

Sol

Nästan all energi vi använder på jorden kommer på något sätt från solen. Men solen kan också användas direkt för att producera förnybar energi. Med hjälp av solfångare kan solens energi användas för att värma vatten och med hjälp av solceller kan solens strålar omvandlas till elektricitet. I Sverige är det vanligast att sätta en solcellsanläggning på ett villatak eller kontorstak och använda elen själv. I andra länder med mer sol blir det vanligare att bygga stora solcellsanläggningar ute på fält som producerar el som går ut på vanliga elnätet.

När man använder solceller så släpper man inte ut några växthusgaser och påverkar inte klimatet när själva elen produceras. Däremot så påverkar man växthuseffekten och miljön när man ska tillverka solcellerna. Dels behöver man olika sorters metaller för tillverkningen och dels så tillverkas många solceller i Kina, där man ofta eldar kol för att producera el.

Vind

Solen strålar energi mot jorden. Den energin omvandlas till värme i luften, marken och vattnet. När luften blir varm så rör den sig mot kallare områden och på så sätt skapas vindar. Människor har sedan länge använt vinden till att driva väderkvarnar och att segla. Idag har vi vindkraftverk som producerar el av vindens energi. Rotorbladen på vindkraftverket börjar snurra av vinden och får en generator att omvandla den rörelseenergin till elektricitet. Vindkraftverken kan stå på land eller i sjöar och hav. Det viktigaste att tänka på är att placera vindkraftverken där det blåser mycket. I Sverige fungerar vindkraftverken bäst i Skåne, på Öland och Gotland, längst kusterna och i fjällen.

Vindkraftverk kan påverka området där de är placerade, exempelvis kan fåglar och fladdermöss krocka med rotorbladen. Vindkraftverken orsakar också buller som man påverka människor och djur. När vindkraftverket är på plats och producerar el så påverkas inte växthuseffekten men när man ska tillverka och installera vindkraftverket så påverkar man miljön på flera olika sätt, bland annat växthuseffekten.

Vatten

Solen driver vattnets kretslopp. Solen värmer vattnet i haven och i marken så att det avdunstar och bildar moln. Vinden driver molnen till en plats där de släpper ifrån sig vatten som regn eller snö. I vattenkraftverk så samlar man upp vatten i stora dammar som är byggda i älvar eller floder. När det behövs el så låter man vattnet strömma igenom en turbin som omvandlar rörelseenergin i vattnet till elektricitet. Vattnet strömmar sedan vidare ned för älven eller ån. I Sverige kommer nästan hälften av elen från olika vattenkraftverk.

Vattenkraftverk påverkar inte växthuseffekten men det påverkar ändå djur och natur väldigt mycket. Fiskar och andra djur kan inte använda älvarna och åarna på ett naturligt sätt när dammen för vattenkraftverket är byggd. Därför har man bestämt att man inte kommer att bygga några nya stora vattenkraftverk i Sverige.

Till havs kan vågornas energi utnyttjas till att producera el i ett vågkraftverk men det fungerar inte tillräckligt bra ännu för att använda i stor utsträckning. Vissa länder använder till och med tidvattnet för att skapa energi!

Biobränsle

Växter tar hand om en del av solens energi och omvandlar det till kemisk energi som lagras i växten. Den kemiska energin kan sedan omvandlas till värmeenergi och el när vi bränner växterna i ett kraftvärmeverk. Energin från växter kan också användas som bränsle till våra bilar (eller till oss när vi äter växterna!). Bränslet till bilarna kan produceras av flera olika källor, så som raps eller matavfall. I Sverige kommer det mesta av biobränslet från träd eftersom vi har en stor träindustri. I industrier kan man få olika rester eller biprodukter som kan användas som biobränslen istället för att kastas.

Hur mycket biobränslen påverkar miljön beror på vilka växter man använder till biobränslet, hur och var man odlar dem i världen. I vissa delar av världen skövlar man regnskog för att odla på istället, och det är såklart inte bra! Växter kan vara en bra energikälla för att minska utsläppen av växthusgaser men det är viktigt att det görs på rätt sätt. 

Fossila bränslen

Under många miljoner år har döda växter och djur pressats ihop och omvandlats till kol, olja och naturgas som sedan lagrats i jordens inre. Dessa bränslen kallas fossila och innehåller mycket energi. Även då fossila bränslen ursprungligen kommer från växter och djur räknas de inte som förnybara eftersom det tar så lång tid för nya fossila bränslen att bildas. De fossila bränslena kommer alltså att ta slut någon gång i framtiden, när beror på hur snabbt vi använder upp allt.

Olja har de senaste 50 åren varit världen mest använda energikälla, för att den innehåller så mycket energi och är lätt att transportera. Oljan som vi använder idag är mellan 50 och 500 miljoner år gammal. En stor del av den olja som utvinns gör man om till bensin och diesel, men en del används också som eldningsolja för att värma hus. Kol används bland annat som bränsle i kraftvärmeverk som producerar el och varmvatten.

Olja och kol innehåller många ämnen som är skadliga för miljön. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat sot, svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Dessa utsläpp leder till andningsproblem, försurar skogen och ökar växthuseffekten. Naturgas är renare än kol och olja, vid förbränning bildas i stort sett bara koldioxid, vattenånga och kväveoxider. Även dessa ämnen är dåliga för människa och miljö.

Kärnkraft

Kärnenergi finns lagrad i atomkärnor och frigörs när man klyver (delar) eller slår samman atomkärnorna. Uran är en radioaktiv metall och det ämne som används i kärnkraftverk. Där klyver man uranet till mindre atomer och stora mänger energi frigörs från kärnan. Denna energi används för att värma vatten som blir till ånga och får en turbin att snurra och omvandlar rörelseenergin till elektricitet. Radioaktiva ämnen ger ifrån sig strålning som är farlig för levande varelser. Därför är det viktigt att kärnkraftverken är säkra så att ingen strålning kommer i närheten av människor och djur. Avfallet som skapas i kärnreaktorerna kommer att vara radioaktivt i många tusentals år och måste därför förvaras på ett säkert sätt. Sverige har haft kärnkraftverk sedan 1972 och idag finns det på tre olika ställen i landet. Det finns även ett kärnkraftverk som man har stängt ner. Kärnkraften står för 40 procent av den el som används i Sverige.

Kärnkraft släpper inte ut koldioxid och påverkar inte klimatet när själva elen produceras. Däremot så leder kärnkraft till andra miljöproblem, till exempel på grund av strålningen. När uranet bryts ur marken, transporteras, används i kärnkraftverken och till slut blir avfall är det viktigt att vara mycket försiktig så att inte radioaktiva ämnen sprids.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är det vanligaste sättet att värma upp bostäder och lokaler på i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Värmen produceras i stora värmeverk där man eldar biobränslen, sopor eller fossila bränslen för att värma upp vatten. Sedan färdas varmvattnet i långa rör i marken från värmeverket till husen som ska värmas upp. Ibland kan även en stor industri som finns i staden värma upp vattnet eller så använder man geotermisk energi. Hur fjärrvärmen påverkar miljön beror på vilken energikälla som har använts, men man kan alltid räkna med att fossila bränslen är det sämsta alternativet för miljön. Ofta är hela eller delar av en stad uppvärmda med fjärrvärme. I vissa av värmeverken producerar man både el och värme och då kallas det ett kraftvärmeverk.

Geotermisk energi

Geotermisk energi är värme som finns långt ner i marken, i det som kallas berggrunden. Man kan producera el eller värme med geotermisk energi men i Sverige använder vi det bara för värme. För att komma åt energin borrar man djupa hål och pumpar ner kall vätska som värms upp av berggrunden och sedan pumpas upp igen. Detta används för att värma upp hus och lokaler, ofta med en bergvärmepump.

Elnätet

Det måste alltid produceras lika mycket el som det används för att elsystemet ska vara i balans. Detta gäller varje minut, varje dag, år efter år. I Sverige använder vi ungefär dubbelt så mycket el på vintern som på sommaren, så det behöver alltså produceras mer el under vinterhalvåret. Om det produceras för mycket eller för lite el (och då inte är i balans) så kan det bli stora störningar i elnätet och strömavbrott.

Det går ledningar i marken eller i luften som knyter ihop alla ställen där man producerar el med alla ställen som behöver el, till exempel ditt hus eller ett sjukhus. I Sverige kan man snabbt sätta igång ett  vattenkraftverk som står still om man märker att det behövs mer el på elnätet. Sveriges elnät sitter dessutom ihop med elnäten i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Polen och Litauen. Det betyder att vi hjälper varandra när något land producerar för mycket eller för lite el, så att allt är i balans.

Vid stora naturkatastrofer, som till exempel en storm, kan elnätet sluta att fungera och många blir då utan ström. När strömmen inte fungerar så fungerar oftast inte uppvärmningssystemen eller vattnet i våra kranar heller, eftersom det behövs el för pumpar och annat.

Senast uppdaterad: 2017-12-19