Ventilation

Ett välfungerande ventilationssystem är viktigt för en god inomhusmiljö, både för vår hälsa och för husets ”välmående”. Ventilationssystemets främsta uppgift är att transportera bort de luftföroreningar och den fukt som bildas inomhus, att tillföra frisk uteluft och att transportera bort övertemperaturer. Det är också viktigt att ventilationssystemet är energieffektivt.

En god ventilation…

Håller byggnaden torr. Fukt uppstår till exempel när du lagar mat, tvättar och duschar. Den vanligaste orsaken till hälsobesvär är när fukt ger upphov till mögel.
Håller luften fri från damm (och därmed kemikalier) och lukter. Lukt är små partiklar i luften som liksom damm ofta kommer från människor, husdjur, byggnadsmaterial samt inredning i huset.
Reglerar husets temperatur. Trivseltemperatur varierar men ligger ofta mellan 20-23°.

Olika typer av ventilationssystem

Första steget mot en bra ventilation är att känna till vilket typ av system du har i ditt hus. En generell tumregel som är bra att känna till är att luften bör ha lätt undertryck i huset, då brukar ventilationen fungera som bäst.

Det finns fyra vanliga typer av ventilationssystem. Läs mer om dem här:

Självdragsventilation (S)

Ventilation genom självdrag är vanligast i äldre byggnader, byggda före år 1960. Självdragsventilation sker genom termiska drivkrafter (temperaturskillnader) och saknar fläktar. Tillluften, den friska uteluften, tar sig in via tilluftsventiler och andra otätheter i klimatskalet. Frånluften leds ut genom ventilationskanaler i kök och badrum och/eller en murstock.

Drivkraften för självdrag påverkas av vind och utetemperatur. Ventilationen blir därför sämre sommartid då temperaturskillnaden på inne- och uteluften är mindre. Det minskade draget sommartid kan kompenseras med vädring genom öppnade fönster. Vintertid blir det ofta tvärtom med mycket drag och en hög luftomsättning. Ett resultat av detta blir att värmesystemet får jobba extra vintertid för att kompensera den stora förlusten av uppvärmd luft.

Självdragshus hade ofta eldad värme från början, via en värmepanna eller någon eldstad. Att generera mycket varm luft och värma en murstock genom huset driver på självdraget. I ett hus där eldad värme bytts ut till fördel för värmepumpar blir murstocken kall och självdraget kan försvagas.

I självdragshus blir ventilationen ofta otillräcklig, nedan listas vanliga anledningar till detta.

  • Du har bytt eldad värme mot värmepump eller fjärrvärme
  • Du har bytt/tätat fönster och dörrar
  • Du har tilläggsisolerat
  • Du har ändrat temperaturen inomhus
  • Ni är fler som bor i huset eller har ändrat era beteenden

En tumregel är att alla renoveringar bör följas av ventilationsåtgärder!

Fläktstyrd frånluftsventilation (F)

Frånluftssystem är vanligast i hus byggda efter år 1960. Ett frånluftssystem består av en frånluftsfläkt som drivs med el och suger ut luft ur huset genom frånluftskanaler. Dessa sitter ofta i kök och badrum. Fläkten kan varvtalsstyras för att ge samma flöde sommar som vinter.

Den nya luften tas in via friskluftsventiler som ofta sitter placerade under fönster eller bakom en radiator. Dessa har ofta filter i sig som behöver bytas regelbundet, gärna årligen. 

Frånluftssystemet kan i efterhand kompletteras med värmeåtervinning med hjälp av en frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen kan då värma tappvarmvatten och/eller vatten till byggnadens uppvärmningssystem. Du kan läsa mer om frånluftsvärmepumpar här. 

Fläktstyrd från- och tilluftsventilation (FT)

FT-system är vanligast i hus byggda efter år 1960. I ett från- och tilluftsystem, eller så kallad ”balanserad ventilation”, finns det både från- och tillluftskanaler som reglerar luftflödet. Oftast är elanvändningen lite högre än för frånluftssystem då det behövs fläktar för både till- och frånluften. Beroende på systemets utformning kan FT-system eventuellt kompletteras med antingen en frånluftsvärmepump eller värmeväxlare som återvinner värmen ur frånluften.

Fläktstyrd från- och tilluftsventilation med värmeväxling (FTX)

FTX-system är vanligast i hus byggda efter år 1980. Ett FTX-system är ett ventilationssystem med både mekanisk till- och frånluft och återvinning av värmen i frånluften. Detta system ger en kontrollerad ventilation i hela huset och du kan spara mycket energi på värmeåtervinningen.

Oftast används en roterande värmeväxlare eller en plattvärmeväxlare för att värma upp tilluften med hjälp av frånluftens värme. För att systemet ska fungera väl är det viktigt att huset är tätt. Ett bra FTX-system är energieffektivt och ger ett bra inomhusklimat med minskad risk för drag och kallras. Systemet är lika effektivt oavsett väderlek. Ett FTX aggregat kräver underhåll och behöver regelbunden service. 

I Boverkets Byggregler, BBR, anges krav på lägsta ventilationsflöden för olika byggnader och verksamheter vid nybyggnation.

Energieffektivisera genom att byta till FTX-system

Ett sätt att effektivisera energianvändningen i ditt hus kan vara att installera ett FTX-system. Det kan också vara ett bra alternativ för att sänka för höga radonvärden i ditt hus, läs mer om radon här. Kostnaden för att installera ett FTX-system beror på det ursprungliga ventilationssystemet, hur stor installationen och förändringen blir och husets storlek. Ett riktvärde är att ett modernt FTX-system i en vanlig medelstor villa kan spara mellan cirka 3 000-6 000 kWh/år. Det motsvarar en energibesparing på mellan 20-40 procent.

Om du överväger att byta ventilationssystem till ett FTX-system finns det en del faktorer att fundera kring:

  • Systemet kräver en del utrymme för luftkanaler och värmeväxlare. Det är alltså viktigt att se till att det finns fysiska förutsättningar för installation av FTX. I enplanshus finns ofta utrymme på vinden, men i tvåplanshus kan utrymmet vara mer begränsat.
  • För att systemet ska fungera som det är tänkt är det viktigt att huset är tätt. Det innebär att klimatskalet, särskilt fönster och dörrar, bör ses över. Läs mer om tilläggsisolering och fönster här. Förutom investeringskostnaden för ventilationssystemet kan det alltså tillkomma andra merkostnader som är viktiga att ha med i kalkylen.
  • I ett hus med självdrag är det stor risk att huset inte är tillräckligt tätt för att FTX-system ska fungera eller att det behövs stora investeringar. I ett hus med ett frånluftssystem kan det vara lättare eftersom tilluften ofta tas in genom ventiler eller vädringsfönster istället för otätheter. Ett FT-system är jämförelsevis lätt att komplettera med värmeväxlare, så att det blir ett komplett FTX-system.

Vill du lära dig mer om ventilation och hur man ventilerar rätt kan du läsa Energimyndighetens broschyr Ventilera rätt i småhus.

Fungerar mitt ventilationssystem bra?

Ibland är det svårt att veta om husets ventilationssystem fungerar som det är tänkt. Under ett hus livstid är det vanligt att förändringar i husets olika system görs. Eftersom alla system i ett hus hänger ihop, kan en ändring i ett system påverka ett annat. Om du till exempel tilläggsisolerar vinden så ändrar du husets luftflöden och behöver även se till att ventilationen är tillräcklig.

Dålig lukt, fukt på insidan av fönster eller mellan fönster kan vara tecken på att ditt ventilationssystem inte fungerar som det ska. Grundregeln är att frånluftsdon/kanal ska sitta där luften är som smutsigast; i badrum, WC och kök. Ren tilluft ska komma in där du vistas mest, i sovrum och ibland i vardagsrum.

Vanliga anledningar till att ventilationen inte fungerar optimalt

  • Dåligt injusterat system, det vill säga att ventilationens flöden inte är som de ska. Kanske har en fläkt fel fart eller en ventil täppts igen? 
  • Filter behöver bytas regelbundet för att minska luftmotståndet och uppnå bra luftkvalité i huset.
  • Om du pluggar igen tilluftsdon kan följden bli att luftflödet ökar i ett annat don. Det kan leda till dragkänsla och/eller oljud. Därför avråder vi från att göra det! Är du inte nöjd med flödet i ventilationen, ta hjälp av en ventilationskunnig.
  • Vissa förändringar i en byggnads uppvärmningssystem eller byggnadskonstruktion medför att ventilationen kan behöva anpassas efteråt. Exempel på sådana åtgärder är tilläggsisolering, installation av nytt värmesystem eller installation av golvvärme.
  • Förändrade förutsättningar, till exempel fler boende än ventilationen är inställd för. 
  • Har du ventilation med fläktstyrd tilluft är det viktigt att tilluften inte är för varm, den ska vara cirka 2-3° under rumstemperatur. En för hög tilluftstemperatur kan göra att radiatortermostater slår av och att det då uppstår kallras från fönster. Dessutom blir luftomsättningen mycket sämre eftersom den varma luften stiger uppåt och då skapas den största luftomsättningen under taket.

Tecken på att ventilationen är dålig

  • Imma på badrumsspegeln sitter kvar i mer än 30 min efter dusch
  • Dina fönster får kondens på insidan
  • Matlukt sprids till andra rum än köket
  • Ventiler har ett dåligt flöde, detta kan du testa genom att hålla upp ett papper mot ventilen. En frånluftsventil ska suga fast pappret, en tilluftsventil blåser ut pappret.
  • Höga koldioxidhalter (behöver mätas upp)

Hur kan jag förbättra min ventilation?

Bättra din ventilation med smartare beteende:

  • Vädra ofta, men under kort tid med helt öppet fönster.
  • Kontrollera att alla ventiler är öppna och rena.
  • Lagar du mat i köket? Genom att öppna ett fönster i ett annat rum flödar frisk luft in i köket och den dåliga luften ut genom ventilen i köket/köksfläkten.
  • När du öppnar ett fönster i ett rum ökar ventilationen där, men den minskar i angränsande rum. Detta gäller för dig som har självdrag eller frånluftsventilation. Tänk på detta om du ofta vädrar i ett rum, men inte i ett annat.

Åtgärder för att förbättra ventilationen:

  • Rengör ventilationskanaler var 5e år
  • Justera luftflödena
  • Gör service på aggregatet och fläkten
  • Rengör eller byt ut filter årligen
  • Har du ett avancerat system? Kontakta en fackman och teckna eventuellt ett serviceavtal.

Uppgradera ventilationen i ditt hus:

  • Ett hus med självdrag är svårt att styra men upplever du att det är dålig ventilation kan du se över möjligheten att uppgradera till fläktstyrd frånluft. Fläktarna kommer att se till att den dåliga luften tas ut ur huset och ge plats för frisk luft att ta sig in. Ett hus med otillräckligt självdrag som uppdaterar till frånluft kommer att märka en ökad energiåtgång, detta eftersom värmesystemet behöver kompensera för förlusten av värme via frånluften. Är din ventilation otillräcklig i dagsläget kan detta vara ett nödvändigt ont.
  • Du kan också välja att uppgradera till ett FTX system men både fläktstyrd till- och frånluft och värmeåtervinning. För att ett FTX system ska fungera behöver huset bland annat vara tätt, så att luftflödena kan kontrolleras. Vill du installera FTX i ett äldre självdragshus krävs att huset får rätt förutsättningar för detta.
  • Har du redan fläkstyrd ventilation, men vill spara energi kan du byta ut dina fläktar till energisnålare varianter med EC-motorer. I nyare ventilationssystem går det också att behovsstyra ventilationen. Till exempel kan ventilationen dras ner när ingen är hemma och/eller styras med hjälp av inomhusgivare efter rådande luftkvalité, luftfuktighet eller kanske koldioxidhalter. Att behovsstyra ventilationen kan spara mycket energi!

Kontrollera om du har övertryck

Övertryck i ett hus kan orsaka allvarliga fuktskador och påverka din hälsa negativt. Om du misstänker ett övertryck i huset kan du själv kontrollera om du har övertryck på följande sätt: 

  • Stäng alla fönster och ytterdörrar.
  • Stäng uteluftsdon eller spaltventiler där uteluft kommer in genom ytterväggen.
  • Ta en gaständare och öppna försiktigt ett fönster lite på glänt och kolla med lågan om den rör sig inåt eller utåt. Variera lite på hur du gläntar fönstret och försök avgöra hur lågan beter sig.

Normalt sett ska den sugas in lite lagom. Åker den utåt har du ett övertryck. Sugs den våldsamt inåt har du för stort undertryck. Kontakta en ventilationskunnig om du misstänker att du har övertryck.

Testa dina frånluftsflöden

Du kan själv prova om dina frånluftsdon fungerar. Gör så här: 

  • Se till att ytterdörrar och fönster är stängda. Uteluftsdon och/eller spaltventiler ska vara öppna.
  • Ta ett A4-papper och håll det framför frånluftsdonet du vill kontrollera. Pappret ska sugas fast lätt. Om donet behöver rengöras ska du först ta bort luddet med en dammsugare eller någon pinne att peta med. Sedan kan du rengöra donet med såpvatten eller vatten med lite diskmedel i, om det finns mycket fett. De flesta don kan plockas bort för enklare rengöring. Plocka bort donet enbart om du känner att du klarar av det! Det är viktigt att det sätts tillbaka på rätt sätt så att inställningen på donet inte ändras.
  • Köksfläkten är svårare att kontrollmäta. Ett kök bör ha ett kontinuerligt frånluftsflöde om minst 10 l/s, även när köksfläkten (om sådan finns) inte är igång. I hus som saknar en spisfläkt eller har kolfilterfläkt ska det istället finnas ett don som suger ut luften. Du kan testa donet med ett A4-papper enligt ovan. Har du spisfläkt så ska den lätt kunna ta hand om matos vid stekning eller kokning. Se till att rengöra spisfläktens filter regelbundet!

Var kan jag hitta experter som kan hjälpa mig?

Att hitta en ventilationstekniker kan vara svårt, därför delar vi några tips här nedan.

Kanalrengörarna är en branschorganisation för företag som rengör ventilationskanaler, via dem kan du hitta företag som kan hjälpa dig.

Branschorganisationen Svensk ventilation har medlemmar du kan ta hjälp av. Flera av medlemsföretagen i denna branschorganisation arbetar dock med andra företag som målgrupp. Både företag med installatörer och återförsäljare kan ha kompetens inom installation och service.

Du kan också ta hjälp av en sotare för att se över din ventilation.

Här kan du läsa mer om att hitta och välja företag.

Radon

Radon är en radioaktiv gas och mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/ kubikmeter) luft.

Genomsnittssvensken får den största stråldosen från radon i bostaden. Årsmedelvärdet av strålningen från radon bör inte överstiga 200 Bq/ kubikmeter. Radongasen bildas när radium-226 sönderfaller. Radium-226 finns i naturen, främst i berggrunden. När radonet tränger upp till markytan kallas det för markradon. Radon kan transporteras in i byggnader på tre sätt; via markradon, via vattnet från borrade brunnar utan radonavluftning eller via byggnadsmaterial som innehåller radium-226. Det vanligaste byggnadsmaterialet med radon är lättbetong av den gråblåa typen. Ju mörkare blågrå färg desto mer radongas avges. Blågrå lättbetong tillverkades bland annat av alunskiffer men tillverkningen upphörde 1975.

Åtgärder mot radonproblem

Vilka åtgärder mot radon som är lämpliga för just ditt hus beror på om du har problem med markradon, byggnadsmaterial eller vatten. Åtgärder som kan vara relevanta är radonsug, radonbrunn eller fläktstyrd ventilation. Läs mer om radon, radonmätning och radonbidrag på Boverkets hemsida

Svensk radonförenings hemsida kan du söka efter företag som kan hjälpa dig att mäta, besiktiga och radonsanera.

Behöver du personlig rådgivning?

Om du behöver hjälp med att förstå husets energianvändning kan du kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivaren kan även berätta om ditt hus drar mycket energi jämfört med liknande hus.