Värmepump

En värmepump tar värme från berg, jord, sjö eller luft, och överför den till fastighetens värmesystem. Vilken typ av värmepump som är lämplig beror främst på hur stor del av värme- och varmvattenbehovet man vill ska täckas och på naturförutsättningarna i fastighetens närhet.

När man jämför olika värmepumpar är det viktigt att titta på årsvärmefaktorn, SCOP-värdet, som är ett mått på pumpens effektivitet. Ju högre värde desto mer effektiv pump. Till skillnad från många andra typer av värmekällor kräver en värmepump ett lågtemperatursystem, vilket innebär att vattnet till elementen behöver ha en relativt låg temperatur för att värmepumpen ska gå optimalt. För att avge tillräckligt mycket värme till huset måste då elementen ha en stor yta. Med vårt beräkningsverktyg kan du göra en uppskattning av om huset har tillräckligt stora element för att ge bra förutsättningar för en värmepump.

Nedan följer en kort beskrivning av de olika värmepumparna, i handboken BRF Energieffektiv kan du hitta mer information om dimensionering, ytbehov, kostnader och miljöpåverkan.

Bergvärmepump

För bostadsrättsföreningar som vill ha relativt låga löpande kostnader, och kan tänka sig en högre investeringskostnad, kan bergvärme vara ett intressant alternativ. Berggrunden håller en konstant temperatur året runt vilket är bra för värmepumpens effektivitet och besparingspotential.  Värmen hämtas genom ett antal borrhål (energibrunnar) som ofta är ca 150-200 meter djupa. För en bostadsrättsförening betyder detta flera hål som ska rymmas på föreningens tomt. Om brunnarna ligger för nära varandra kan deras kapacitet försämras. Eftersom brunnen har en mycket lång livslängd (mycket längre än värmepumpen) är det viktigt att borrningen sker på bästa sätt. Anlita därför ett branschanslutet och certifierat borrningsföretag.

Om din förening har fjärrvärme idag och funderar på att byta till fjärrvärme finns det ett antal faktorer ni bör tänka på innan ni beslutar er för att konvertera, läs mer om dessa i vårt faktablad.

Sjö-, grundvatten- och ytjordvärmepump

Finns det en sjö i närheten är alternativet sjövärmepumpar värt att undersöka. Principen är densamma som för bergvärme, men här läggs kollektorslangen på botten av sjön istället. I ett grundvattenvärmepumpsystem pumpar man upp ”varmt” grundvatten till värmepumpen som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn. Tillståndsprocessen för sjö- och grundvattenvärmepumpar kan många gånger vara komplicerad då det handlar om känsliga miljöer. En ytjordvärmepump kräver en stor tomtyta eftersom kollektorslangen grävs ner i marken.

Luftluftvärmepump

Denna typ av värmepump tar värme från uteluften och avger den via ett köldmedium till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Tillämpningen av luft-luftvärmepump för större flerbostadshus är tveksam då tekniken har många begränsningar. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus som luft-luftvärmepumpen kan vara lämplig. Eftersom den inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem och därför endast täcka 20–50 procent av värmebehovet (exklusive varmvatten), är den främst avsedd som ett komplement till andra uppvärmningssystem, t.ex. direktverkande el. Luftluftvärmepumpen fungerar bäst i södra Sverige då effektiviteten försämras med sjunkande utomhustemperatur. Varje lägenhet förses med en enskild pump (med en inomhusdel och utomhusdel) vilket kan medföra en förfulning av husets utsida och ljud från fläktarna kan uppfattas som störande. Lägenheterna bör också ha en öppen planlösning för att värmen ska spridas effektivt.

Luftvattenvärmepump

Luftvattenvärmepumpen fungerar som luft-luftvärmepumpen med skillnaden att den överför värmen till ett vattenburet system och kan därmed producera både varmvatten och värme till fastigheten.  Pumpen har lägre effektivitet vid lägre utomhustemperaturer och behöver en kompletterande värmekälla under riktigt kalla dagar, vanligtvis en elpatron. Den kan täcka upp till 60 procent av husets totala behov av värme och varmvatten.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepump passar bra för fastigheter med mekanisk frånluftsventilation. Värmen i den utgående ventilationsluften tas till vara och återförs till värmesystemet. Eftersom frånluften håller konstant hög temperatur arbetar värmepumpen lika bra på vinterhalvåret som på sommaren. Frånluftsvärmepumpen kan ge både värme och varmvatten men värmeenergin i frånluften är begränsad. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet. Om problem med mögel, fukt eller radongas finns i huset kan installation av en frånluftsvärmepump vara särskilt lämpligt då ventilationen ändå måste ökas. Om frånluftskanalerna passerar kalla utrymmen som t.ex. vinden måste dessa isoleras för att undvika kondens inuti kanalerna.

Nyutvecklade frånluftsvärmepumpar kan ta ut mer energi ur frånluften än de äldre modellerna, vilket gör att frånluftstemperaturen blir mycket lägre. Gamla frånluftskanaler behöver därför ofta tilläggsisoleras för att undvika kondensbildning och fuktproblem längs med kanalerna.

Frånluftsvärmepumpar ska inte förväxlas med FTX-system som också återvinner värme ur ventilationsluften. Här sker dock värmeväxlingen passivt, det vill säga utan en kompressor och köldmedium. 

Senast uppdaterad: 2017-11-02